MITT HUS
Vi är en familj som är 4 personer och vi bor i ett hus som har två rum, kök, badrum och en liten hall. vi har ett litet konditori där jag bakar och fixar goda tårtor med min man vi jobbar tillsammans där. Våra barn går till skolan, min dotter är 10 år och min son är 8 år gammal. I vårt vardagsrum har vi soffgrupp, soffbord, tv med tv-bänk, matta, gardiner, några tavlor och bilder. Det andra rummet vi har gjort barn rum där fanns dubbelsäng, matta, skrivbord, gardin och leksaker. I badrummet vi har dusch badrumsskåp med spegel, handdukar och toalettstol. I hallen vi har ingångs matta, byrå med spegel ovan på och en bänk. Barnen sover i sitt rum och vi sover i vardagsrum för att vi inte har så mycket plats vårt soffor är bed säng då man kan sova på. Vårt hus är liten men vi är nöjd och lycklig JJJ

Hur fungerar sambolagen?

Hur fungerar sambolagen? Sambolagen instiftades 1987. Samboende är när ett ogift par bor tillsammans och har ett gemensamt hushåll. Om man är ett ogift par och väntar barn står det i lagen som är i från 1917, en snart 100-årig gammal lag att barnets far ska bekräfta faderskapet hos socialnämnden och samtidigt be om att få gemensam vårdnad. Är du gift innan så antas det automatiskt. Ett samboförhållande upphör om någon avlider eller om samborna valt att flytta isär. Om bara en av samborna står som ägare för till exempel sommarstuga eller bil så är det inget som enligt lag ska delas vid en eventuell separation. Samboegendom är endast en gemensam bostad och till exempel möbler i hemmet som skaffats för ett gemensamt boende. Om man har köpt ett gemensamt boende så säger sambolagen att värdet av hemmet ska delas lika vid en separation. Det spelar ingen roll vem som står på lånet, kontraktet eller vem som lagt in kontantinsatsen. Man kan tycka att det låter orättvist och vill man att det ska fördelas annorlunda så måste man skriva på ett samboavtal. Ett samboavtal ska vara skriftligt, den ska helst skrivas för att undvika konflikter i framtiden. En lägenhet som man inte har köpt tillsammans är inte en samboegendom. Den 1 juli år 2003 kom en ny sambolag som ersätter den gamla. Skillnaden med den nya lagen är för homosexuella sambor. I mitten av 1900-talet var äktenskapet fortfarande den största formen för familjebildning men allt fler började öppet bo som sambor. Det vi har lärt oss om sambolagen är att det är viktigt att skriva ett samboavtal så att man vet vad som gäller i olika situationer till exempel om man får barn, eller vill gå skilda vägar. Har man inte skrivit under ett testamente och den ena parten avlider, så ärver den efterlevande inget, utan det går direkt till barnen om man har, annars föräldrar eller syskon. Jag undrar varför det är så viktigt att pappan till sitt barn måste gå och erkänna faderskap hos socialnämnden och samtidigt be om att få ha gemensam vårdnad! Föräldrarna tycker jag båda två ska få ha den rätt från början till en gemensam vårdnad. Källor: http://www.sambolagendirekt.se/ https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870232.htm https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rdnadshavare http://www.lawline.se/answers/sambos-ratt-till-lagenhet-vid-separation

Samarbete mellan Hatun och Franca

Lagar om obligatorisk skola i Sverige :

I Sverige blev skolan obligatorisk eftersom riksdagen 1842 hade beslutat att alla barn måste gå i skola i fyra  år för att lära sig oavsett var du bor i Sverige eller om barnen är föräldralösa eller inte.

Eftersom de verkligen ville att alla barn ska lära sig läsa, skriva och räkna och har bättre framtid, fick barnen också chansen att komma in i samhället.

Förr i tiden eller innan skolan blev obligatorisk var det bara dem som var rika (de som har pengar) som kunde gå i skolan medan de fattiga familjer eller ensamkommande barn fick bara jobba eller blanda jobb och skola. Grundskolan i Sverige idag utgörs av den obligatoriska 9-åriga skolan(årskurs 1- 9)

Skolplikten 1962 hade sagt att obligatorisk skola är för alla barn i åldern sju till sexton år och från 1997 har alla sexåringar i Sverige rätt att börja skolan om föräldrarna önskar det.

Enlig våra åsikt är obligatoriska skolan en av det viktigaste begrepp som riksdagen hade gjort för att de fattiga och ensamkommande barn måste lära sig som andra barn i samhälle utan betalning.

Skola är helt gratis i Sverige och barnen får mat också i skolan varje dag dem befinner sig i skolan.

Det stora skillnaden mellan 1945 och 2017.

Under 1940-talet då barnen var sämre på läskunnighet men just nu barnen är på toppen. Plus barnen har bra hjälpmedel som skolmaterial och tekniken spelar stor roll inom skolor.

Procenten för studerande barn har åkt upp. Just nu många barn studerar vidare på universitet. Det är låter bra. Det var jättebra med avgiftsfria kommunalskolor. Även det är toppen för att det är för varje barnens största behov att växa upp för bättre utbildning, för att barnen ska få en bra framtid tycker vi.

Källor:

Wikipedia: Sökord skolplikt, lagar i Sverige, skolhistoria

Barn och ungdomars rättigheter I Sverige

  

  Barn och ungdomars rättigheter i Sverige   

Barn och ungdomar före 1900-talet hade ett tufft liv. Eftersom de då var  tvungna att ta dubbelt ansvar, både gå i  skolan och  arbeta inom jordbruket eller industrin. De hade inte mycket till frihet. Men nu lever de mycket bekvämt ,de har rätt att studera och rätt att leka. De gör olika aktiviteter nu till exempel scouter, teater, musikskola, läser skolböcker  .

Barnen och ungdomarna fått  en helt annan frihet som vad de haft tidigare.

Barnkonvention antogs 1989 och innehåller sammanfattat:

• Barn och ungdomar ska skyddas mot diskriminering.
• Politiker, myndigheter ska alltid tänka på barn och ungdomars rättigheter.
• Föräldrars uppfostran av barn är viktig för barnets mogenhet och åldersutveckling.
• De har rätt liv och utveckling. Det betyder att landet måste skydda dem från att dödas i krig eller sjukdom.
• De har rätt till ett privatliv t.ex föräldrar kan inte läsa deras dagbok eller brev.
• De har rätt till att säga sina mening och bli lyssnat på Myndigheter och domstolar ska fråga barnet och ungdomar hur det vill ha det.
• De har rätt till skydda mot våld i hemmet.

Det spelar ingen roll om barn och ungdomar är födda i Sverige eller om de har kommit hit med sina föräldrar från ett annat land eller om de har kommit hit ensamma, som så kallat ensamkommande barn. Barnkonventionen gäller för alla barn och ungdomar.

Vi tycker att det är  bra att barn  och ungdomar har rättigheter till sjukvård,  utbildning och skydd mot våld i hemmet. Men vi tycker inte om en av punkterna  som säger att barn har rätt till ett privatliv och att  föräldrar inte kan  läsa deras dagbok eller brev.Föräldrar måste veta vad barn gör och skydda dem mot dåliga saker.

KÄLLOR :

http/Svenska/Barn-och-föräldrar/Sidor/https://www.informationsverige.se/

Vilka rättigheter finns det? www.manskligarattigheter.se

      NILAN,GULUZAR,ZEENAT

Hediye och Petra

Äldres levnadsförhållanden från 1945 till 2000-talet

Pensionspolitiken riktade sig redan från början in på “det arbetande folket”. De som var äldre under 1940-talet kunde kvittera ut folkpension från 67 års ålder. Folkpensionen uppgick vid mitten av 1940 talet till 60 kr/månad. Då medellivslängden år 1945 bara var 68 år för män och 71 år för kvinnor blev det inte så många pensionsår för de flesta. Men redan i början av 1950-talet hade medellivslängden ökat med drygt 10 år. Folkpensionerna reformerades och höjdes 1948 vilket gjorde det möjligt för pensionärerna att klara sig oberoende av släktens hjälp eller fattigvård. Folkpension var en rättighet för alla och utdelades utan inkomstprövning. Änkepensionen infördes till kvinnor som hade blivit änkor efter 55 års ålder och hustrutillägg till kvinnor över 60 års ålder när maken pensionerades. Idag indelas pensionen i tre delar; Allmän pension(som administreras av staten), tjänstepension(eller “avtalspension”) och privat pension via pensionssparande.

Den kommunala verksamheten började med hemtjänsten år 1960. Innan var hemtjänst något som ordnades mer ideellt. Man gick hem till varandra och hjälpte till, om någon var sjuk eller hade det svårt på olika vis. Det var då familjen eller grannen som hjälpte den äldre helt gratis, och det var mest kvinnan som gjorde det. Att hemtjänsten började arrangeras kommunalt just i början på 60-talet berodde på att allt fler kvinnor började arbeta ute. Arbeten som omsorg om barn och äldre gick från att vara obetalda kvinno plikter till att vara ett lönearbete. 1952 utfärdade socialstyrelsen de första direktiven för hemtjänst för de gamla. Äldreboenden utvecklades på 1940-talet. Gamla människor kunde under 1940-talet välja att flytta till pensionärshem som var uppförda med hjälp av statsbidrag. Pensionärshemmen hade dock ingen vård eller omsorg kopplade till sig. Långt in på 1930-talet har äldreboenden bestått av de fattigare samhällsklasserna och de var då enligt lag bara avsedda för de som var i behov av fattigvård. Till en början var många äldre negativt inställda till ålderdomshem då de associerades med fattigdom. 1940 förändrades attityden då de rika började utnyttja servicen. Men det blev inte fullt accepterat som ett fullgott boendealternativ för äldre förrän under 1960-talet

            

I slutet på 1950 talet infördes lagen om bostadsanpassningsbidrag. Barn, ungdomar och vuxna som bodde kvar hemma och behövde  käpp eller rullstol för att klara av vardagen ansågs som rörelsehindrade. De fick bidrag från kommunen, vilket var 7000 kronor, för att bygga om i lägenheten. Den 1 januari 1963 höjdes bidraget till 10.000 kronor. Detta bidrag började kallas då för invalidbostadsbidrag. År 1965 höjdes bidraget till 15.000 kronor, och 1968 blev det möjligt att i vissa fall bevilja ett ännu högre bidrag. En bostadsanpassning kunde handla om att till exempel, ta bort trösklar, sätta handtag på väggarna eller att ha förhöjda toalettstolar.

Idag har de äldre mycket bättre vård, omsorg och rättigheter som till exempel pension och vård i hemmet eller på boenden än vad de hade på 40- talet. Det förekommer fortfarande orättvisa vad gäller inkomstpensionen för kvinnor för att det finns kvinnor som tjänar mindre än vad männen gör inom samma yrke. Därför får då kvinnorna  mindre pension. Jag känner mig trygg med tanken på att jag ska gå i pension i Sverige, och när jag blir gammal och behöver hjälp så vet jag att jag kommer att få den hjälp jag behöver..

Källa:

nordiska museet http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/gammal-i-folkhemmet  

wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Till%C3%A4ggspension_(allm%C3%A4n)

                          

Hur såg ungdomarnas arbeten ut från 1945 - 1960 - 1980 - 2000? Marcus, Fredrik och Aldijana

Ungefär för 70 år sen jobbade ungdomar mellan 13-18 år på jordbruk för att familjen var fattiga och de var tvingade att hjälpa sina föräldrar och samtidigt gå till skolan. 1949  förbjuds barnarbete helt i Sverige.

De vanligaste arbetsuppgifterna för barn under säsongsarbetet exempelvis på sommar och höst var rotfruktsskörd, skördearbete och vallgång. På 1940-talet arbetade barn på små och medelstora jordbruk.   

För att förbereda ungdomarna på att ha fullt ansvar över lantbruksföretag fick de hyra en bit från sina föräldrar, sköta marken och göra en ekonomisk redovisning.

1950 tog mekaniseringen över jordbruket och man började använda traktorer och stora maskiner och rationalisering som handlar om mer produktion och mindre kostnad allt större plats. Då försvann arbetsuppgifterna som alltid funnits på gården  och andra kom till.

Innan 1960 fick ungdomar under 16 år inte arbeta mer än 8 timmar per dag. 1960 45 timmar i veckan 1969 42.5 timmar i veckan 1971 40 timmar i veckan.

Här kan man se skillnad mellan män och kvinnors löner per år 1968

Män under 15 år totala lönen är 15,266kr                Kvinnor under 15 år totala lönen är 11,971kr
16 till 17 år 54,569kr totala                               16 till 17 år är totala lönen 41,325kr
18 till 19 år 96,675kr totala                               18 till 19 är totala lönen 85,375kr

2001 Barn under 13 år måste ha tillstånd för att få arbeta. Men det är inte så många olika arbeten som godkänns. Några som man brukar godkänna är teater, artisteri, film, sport. Arbete mer än 2 timmar per dag så måste man ha dispens och det blir utredning hur många timmar som är lämpligt.

I nutid när man blivit 16 år gammal får man inte jobba mer än 40 timmar i veckan och inte mer än 8 timmar per dag. Och man ska inte jobba sent på kvällen till morgonen 22:00-06:00. Och barn under 16 år kan inte jobba mer än 2 timmar per dag när det är skoldag och 12 timmar i veckan. Men när det inte är skola så kan man jobba upp till 7 timmar per dag.

Arbetsmiljölagen, är en lag som är kom till i Sveriges riksdag 1977 och 1978 röstade man fram det så det började gälla.
Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmiljö

Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö och ha organiserat arbetsmiljöverksamhet.

Lagens huvudsyfte  är att förbättra den fysiska arbetsmiljön, men från och med 1977 omfattar arbetsmiljölagstiftningen i Sverige även arbetstagarnas psykiska hälsa och välmående, så kallad psykosocial arbetsmiljö. Idag handlar arbetsmiljö alltså om allt som påverkar människor på jobbet. luft, ljud, kemikalier, maskiner, arbetsmängd, arbetsinnehåll, arbetsorganisation, stress och möjlighet till återhämtning. Arbetet ska ge tillfälle till utveckling, ny kunskap och gemenskap med arbetskamrater. Arbetsgivaren har det huvudsakliga ansvaret för arbetsmiljön och ska följa arbetsmiljölagen. Ansvar är också att arbetstagaren följer lagen och att vara med att arbetsmiljön ser bra. Från 1978 till 2000 så hade färre än 50 person dött i arbetet.

Vi tycker att det är bra för barn att hjälpa till hemma så de lär sig nödvändiga saker som de behöver i framtiden. Speciellt de barn som har mycket energi. Men det är inte bra att barn hjälper till hemma mer än en timme.

Vi tycker inte att ungdomar under 15 år ska behöva jobba med jordbruk och annat hårt arbete. för om de skulle jobba med något hårt arbete som tar mycket energi och många timmar varje dag. Det blir stor risk att barnen inte går till skolan och de får nästan ingen fritid.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetsmilj%C3%B6lagen

http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk%20%C3%A5rsbok%201914-2001/Statistisk%20arsbok%20for%20Sverige%201970.pdf

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/barnarbete

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article10211412.ab

https://unicef.se/fakta/barnarbete

http://www.mimersbrunn.se/article?id=3766

http://broartillhistorien.se/posts/272

https:www.ne.se/rep/jordbruk-barnarbete 2014.04.29

http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Loner/Lonestatistisk-arsbok-for-Sverige-1946.pdf

Hur såg bostadsbristen ut i Sverige under 1960 och 70 talet ?

Sebastian och Medine

 

I början av 1960-talet var det en akut bostadsbrist i Sverige. Det var många människor från andra delar från Sverige som har flyttat från byar till stora städerna. För att det fanns skolor och jobb där,

dessutom kom det människor från andra delar av världen tex Turkiet,Finland,Polen,Ryssland,Chile  för att fixa ett bättre liv jobb,skolor,rättigheter och de jobbade inom byggindustri och fabriker. det var inte svårt att komma till Sverige på den tiden.

Alla hade inte möjligheten till en bostad 1960. Bostäderna var trånga och nedslitna Bostadsbristen var akut och politikerna kom med ett förslag för att bygga flera bostäder och samtidigt renovera de gamla och omoderna.

Politiker började planera det från 1960 till 1965, då kunde man börja bygga på riktigt.

Iden var att bygga en miljon bostäder under ett decennium. Idén döptes då till miljonprogrammet.Innan 1960 talet var det ett politisk val. Så efter valet fick socialdemokraterna makten och kunde göra något åt saken.

Bostadsbristen var en uppförsbacke och för att hålla iden om ett välfärdssamhälle vid liv och det goda folkhemmet.

Ett detaljreglerat byggprogram var det aldrig fråga om. Bostadsbristen i Sverige blev en helt politisk fråga och det var socialdemokraterna som var ansvariga för bostadsbristen och då kom de med förslaget om miljonprogrammet Programmet innebar att man skulle bygga en miljon lägenheter fram till 1974. Genom den nya bostadspolitiken.

Medines reflektion

Jag tycker att miljonprogrammet var ett bra förslag. Med det fick många jobb och bostäder. Nu här i Sverige finns bostadsbrist fortfarande och arbetslösheten är hög på vissa platser. Om politikerna fortsätter med idèn om miljonprogrammet kommer det byggas flera bostäder, men för att bygga bostäder behöver man pengar och mark så  politikerna måste  samarbeta med kommuner och byggföretag. Då kommer bostadsbristen att lösa sig på  lång sikt och samtidigt kommer det ge en möjlighet till en massa jobb.

Sebastians reflektion

Jag tycker att miljonprogrammet var en bra idè från början för det skapade både bostäder till de behövande och jobb till de arbetslösa, men under senare år har det blivit mer och mer segregerat och sämre i samhället med ökade klassklyftor. Politikerna borde ha tänkte mer på att blanda olika människogrupper så det inte blir någon konflikt mellan människor. För dem som kommer in i landet hade det då inte varit så stor skillnad med samhällsklasserna Till exempel en människa eller en familj som kommer från Chile, de har lärt sig ett sätt att leva när de bodde i sitt hemland men när de flyttar eller var  tvungna att fly från sitt land och kommer till ett helt nytt land där det är helt annorlunda än det var hemma, så är det självklart att man ska först lär sig språket så man kan kommunicera med andra medborgare. Samma sak gäller det barnen så de blir lättare för dem att fixa kompisar, för om du integrerar dig in i samhället så kan jag lova dig att det blir lättare för dig att hitta jobb eller bostad i framtiden för då blir det inte någon kulturkrock mellan de som föddes i landet och för de som kommer som immigrant/flyktingar. För det får inte bli ni och dom det ska vara vi som Olof Palme sa en gång i tiden. För vi lever i Sverige vi andas samma luft, vi använder samma pengar,vi pratar samma språk.

Källor Hej bostad boken sida: 8 och 9 redaktörer: Britta Roos och Hanna Gelotte

://www.allmannyttan.se/historia/historiska-epoker/1946-1975-allmannyttan-byggs-ut-och-bostadsbristen-byggs-bort/

https://sv.wikipeda.org/wiki/Miljonprogramme

Hulya
Berivan
Mohammed

Kvinnojourer och deras utveckling

Kvinnojourer är organisationer som tar hand om kvinnor som blir misshandlade. De flesta kvinnojourer drivs av ideella organisationer, med hjälp av volontärer. Samhället betalar också ut stöd till kvinnojourerna i form av kommunala och statliga medel. Idag finns det drygt 160 kvinnojourer i Sverige.

Under 1960 talet började kvinnor att arbeta och var mindre ekonomiskt beroende av männen, de blev mer självständiga och började inse att det fanns olika klyftor i samhället. Då började kvinnorörelsen sättas igång på 1970 och attityden mot våld i relationer förändrades. Allt fler kvinnor deltog i rörelsen och deras främsta syfte var att hindra kvinnomisshandel.

Kvinnor som misshandlades rymde från hemmet med barnen och bodde oftast hos en bekant. Då kom iden om att etablera kvinnojourer för att de utsatta skulle ha någonstans att bo på och få hjälp.

Det kom en ny lagstiftning 1982 och man förbjöd våld mot kvinnor. Vem som helst kan göra anmälan, om man misstänker att en vän blir misshandlad kan man anmäla utan hennes tillstånd.

Eftersom kvinnan bor i skyddat boende så har hon också skyddad identitet, vilket medför svårigheter i livet. Kontakt med vänner och familj är omöjligt det första dagarna och det finns ingen möjlighet för dessa kvinnor att ha kredit, telefon och dyrare möbler kan de inte köpa till exempel.

Dessa kvinnor får inkomst på olika sätt, de kan vara sjukskrivna, få försörjningsstöd av socialen samt hjälp av försäkringskassan. Det finns en tidsbegränsning på hur länge de kan bo på kvinnojouren, max är det cirka 50 dagar. Under tiden letas det efter ett annat boende och dessa är alltid i andra kommuner.

Skyddade boenden har förstärkt skalskydd vilket betyder att det finns en trygghet på platsen de bor på, och jourer lägger även stor vikt på sekretess och anonymitet. De har en kontaktperson som hjälper till med till exempel att ta kontakt med myndigheter. Det är bara kvinnor som jobbar på jourerna.

Reflektion

Varför finns det så många kvinnojourer om det finns en lag som säger att våld i relationer är förbjudet? Vi tror att det beror på att psykiskt eller fysiskt misshandlade kvinnor får dålig självkänsla och tror att det mannen gör mot dem är rätt. “Jag har förtjänat det eftersom jag gjorde fel”. Kvinnan vågar inte ta tag i saken för att hon tror att det är hennes fel att hon blir misshandlad, eller också för att hon blir hotad och inte vågar göra någon anmälan. Om kvinnor vågar stå på sig så skulle även utsattheten minskas. Varför ska kvinnor “gömma” sig och inte männen? Det är väl ändå de som har begått brott och borde få sitt straff.

Källor:

Intervju med Eman från Kvinnojouren Somaya

curbosverige.se  Curbo skyddatboende

jamombud.se  Jämställdhetsombudsmannen

unizon.se  Unizon kvinno- och tjejjourer

nck.uu.se  Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala Universitet, forskning

ajvs.se Anna Johansson Visborgs stiftelse

              FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN                         GÜLAY                &                  HUSSEIN

Vid sekelskiftet 1900 kom första lagen för föräldraförsäkringen som då kallades moderskapsförsäkringen. Det var då fyra veckors ledighet utan lön i anslutning till barnets födelse. Under denna tid skedde flera politiska ändringar i Sverige. Frisinnade försvars vänner, bildades under denna tiden (1914, en utbrytargrupp ur Liberala partiet, gruppen återgick senare till moderpartiet innan de hunnit lämna riksorganisationen landsföreningen) och Sveriges socialdemokrater (1921-1923, gick upp i Socialdemokraterna. Dessa förändringar gjorde lagändringar möjliga på många håll på ett positivt sätt.

I början av föräldraförsäkringen på tidigt 1900-tal fick man inte ersättning. Senare i tiden, år 1930 kom den första lagstadgade rätten till ersättning i sammanband med barns födelse, då fick man 270 kr  per dag. I riksdagen kom då en ny Nationell grupp bildad av tre högermän år 1936-1937 som gjorde stor förändring på utveckling i olika lagar.

Moderskapspenningen kunde endast de mödrar som hade varit medlemmar i sjukkassan under minst 270 dagar ta del av. Under 1937 förbättrades reglerna vilket innebar att samtliga kvinnor erhöll ett engångsbelopp.

Under 1970-talet började man nu mer och mer övergå i en tvåförsörjarmodell, och början på att mannen skulle bidra till ta hand om  familjen. Detta år  i riksdagsordningen fick Sverige 1971 enkammarriksdag.

Nya regleringar krävdes för att inse att könen har samma möjligheter att vårda familjens barn. År 1974 ersattes moderskapsförsäkring av föräldraförsäkringen. Berndt Karlsson var en av de pappor som hade föräldraförsäkring 1974 och vi frågade honom hur var det att vara pappaledig och vilka fördelar och nackdelar. Så sa han:

-Jag tycker att det var bra och bara fördelar jag fick ju vara med barn heltid och Jag arbetade som journalist, på den tiden på Dagens Nyheter i Stockholm. Där var en mycket tillåtande miljö och det var självklart att även pappan skulle ta ledigt med barnet.

Utvecklingen av antalet föräldraledighetsdagar för ett barn.

Antal föräldraledighetsdagar för ett barn	180	210	270	360	450	390	450	480
Infördes år	1974	1976	1978	1986	1989	1994	1995	2002

Totalt har regering 1974 givit föräldrar 6 månader ledighet att tillsammans beslutar i sammanband med ledigheten tillkom en ersättning på 90 % av lönen.
Syftet var med föräldraförsäkringen att kunna försörja sig när man är tvungen att vara hemma ta hand om sitt eget barn.

Andel (%) av utbetalda dagar med föräldrapenning till män respektive kvinnor är.  1974-2011

	1974	1979	1984	1989	1994	1999	2004	2009	2010	2011
kvinnor	99,5	95,2	94,9	93,1	88,6	88,4	81,3	77,7	76,9	76,3
män	0,5	4,8	5,1	6,9	11,4	10,6	18,7	22,3	23,1	23,7

Tabellen visar förändringen mellan kvinnor och män i procentform. Lägg märke till hur stor ändring har skett i tiden mellan 1974 och 2011.

Berndt, hur var det att vara pappaledig under 1983?:
- Det var skillnad på så sätt att man då fick vara hemma med barnen i nio månader och man fick fördela de dagarna som man vill mellan mamman och pappan. Det var ju stor skillnad mot första barnet då jag kunde vara hemma bara en månad. Det betydde också att Lars inte behövde börja hos dagmamma förrän han var ett och ett halvt år. Det var skönt att inte behöva lämna bort honom så jätte tidigt.

Källor...

Wikipedia

so-rummet

ANNA & LARS KARLSSON

          

FRÅGORNA

1.När började föräldraförsäkringar?

2.När mannen började få föräldraförsäkring?

3.Hur mycket fick man när man är föräldraledig?

4. Vilka orsaker gjorde att föräldraförsäkring ändras genom tiden?

5.Hur många dagar eller månader är obligatorisk mellan könen?

6.Vilka partier som hade bestämd under tiden 1900-1990?

7.Under 1930 vem ändrade lagen om föräldraförsäkringar?

Reflektion

Vi tycker att ämnet är stor och intressant och det som pågick mellan dåtid och nutid och de förändringarna som har hänt ger mycket hopp i att vi utvecklar oss till ett bättre samhälle med olika möjliga rättigheter.

I början av  sekelskiftet 1900 var det möjligt att ha moderskapsförsäkring med inga bidrag men efteråt började man inse att det är viktigt med moderskapsförsäkring bidrag och idag ändrades moderskapsförsäkring till föräldraförsäkring och betyder att mamman och pappan delar på ansvaret.